Pysselmaja

Hux flux så fick vi ta en VAB-dag. Då gäller det att gilla läget och att roa sig bäst man kan. Medan Axel sov middag plockade Alvin och jag fram pysselsakerna och knåpade ihop några små julgransprydnader. Julpysslandet har därmed dragit igång tidigt i år.

 

Självklart har jag knåpat ihop en tavla till Alvin också. Jag gick igenom pysselförrådet och skapade efter "man tager vad man haver"-principen. Idén till den här har jag haft ganska länge, men det passade väldigt bra att göra den just nu eftersom han börjat intressera sig för bokstäver. Eventuellt kommer det någon form av siffertavla också framöver.

 

Så här varma och fina somrar känns det inte så aktuellt att sitta inne och pyssla. Ett litet projekt har jag dock roat mig med. Ett påslakan har via min virknål förvandlats till en stolsdyna, som nu gör min skrivbordsstol lite mjukare att sitta på.

 

Jag fick äran att knåpa ihop ett bröllopskort, så det var bara till att leta fram pysselsakerna. Kul!

 

Det gäller att hitta på inomhusaktiviteter nu när det blåser ishavsluft ute. I helgen pysslade Alvin och jag ihop lite påskpynt. Han tyckte att det var roligt och jobbade länge med att välja och trä pärlor. Men sedan dess har han totalvägrat att göra fler. Han kanske tänker att resultatet inte går att toppa?!

 

 

 

Jag fick en släng av pyssellust i helgen och svängde ihop någa dragspelsblommor av ett mönstrat papper jag hade i gömmorna. De får fungera som påskrispynt i år.

 

Röjningen fortsätter sakta men säkert här hemma. Idag började jag bläddra i mina gamla fotoalbum, och blev fascinerad över att det funnits en tid då jag hade tid att skapa såna här albumsidor.

 

Tiden är knapp för alla så här års. Det är så mycket som man vill eller måste göra inför jul. Med orden "julen är barnens högtid" har jag prioriterat hårt bland alla göromål. Jag har inte putsat några fönster eller kokat någon egen skinka eller ställt till med något glöggmingel. Jag tror att det blir en fin jul ändå!

 

Något som jag däremot lagt tid på, eftersom jag tycker att det är roligt, är julkort. Återigen blev det en enkel, lite grafisk, konstruktion av material jag hade hemma. Eftersom korten innehöll ett foto på pojkarna tror jag inte att så många mottagare brydde sig så mycket om framsidan. Men jag är nöjd i alla fall.

 

Häromdagen pysslade Alvin och jag med ljuslyktor av tomma barnmatsburkar. De blev jättefina och var väldigt enkla att få till.

 

 

Jag har sett att de gjort liknande på dagis, men då med lim och socker/glitter på utsidan. Vi gjorde istället så här:

 

1. Häll i lite äggvita - sätt på locket - skaka - häll ut ev överflöd.

2. Häll i lite strösocker - sätt på locket - skaka - häll ut ev överflöd

3. Dekorera utsidan med exempelvis klistermärken (eller låt bli, det blir nästan finast så)

Klart!

Jag har väldigt många fina papper liggande i gömmorna sedan min tid som flitig scrappare. För ett tag sen kom jag på att jag kunde använda några av dem till att göra en julvimpel. Den ger nu lite mer julstämning till våra annars så vita och kala väggar i vardagsrummet.

 

 

För ett tag sedan virkade jag en varm vintermössa till Axel. Sedan dess har det varit ganska varmt så han har använt tunnare mössor. Nu, när kylan är här, har han självklart vuxit ur mitt alster. Ja, ja, den var kul att göra i alla fall!

 

Alvin och jag trotsade ruskvädret, tände ett ljus och satte igång med julpysslet. Några tändsticksaskar fick lite ny design med hjälp av överblivet scrapbookingpapper. Det gick jättebra, även om Alvin hade lite svårt att förstå att man inte skulle limma på papprets fina sida. Askarna är bättre begagnade, men vad gör det när de är så här fina?

 

 

Ibland ställer jag mig frågande till den galna konsumtionshets som finns, inte minst kring barn. Vi får leksakskataloger i brevlådan var och varannan dag och mor- och farföräldrarna började för länge sedan fråga vad de skulle köpa till pojkarna i julklapp.

 

Det fina med just barn är ju deras fantastiska fantasi. Igår knåpade jag ihop ett metspö av en pinne, ett snöre och ett fäste till ett duschdraperi. Ni anar inte hur många "fiskar" vi fiskat med det!

 

Intresset för virkning har inte lagt sig. Nu har jag blivit ett armband rikare.

 

Alvin och jag hade pysselstuga vid köksbordet efter dagis idag. Jag fick idén från senaste Mama-tidningen där de gjort något liknande, och eftersom det var en så enkel konstruktion kunde han göra det mesta själv. Tänk vad man kan åstadkomma med en stuvbit, lite kuddstoppning och en penna! Det verkar som att Alvin tyckte att det var lika kul som jag för han skapade spöken för glatta livet. Kanske har jag hittat en ny pysselkompis?

 

(Spöket nedan har som ni ser hår, och armar på sidorna. Varför inte liksom?!)