Nya tider
Idag blev Axelfisen 8 månader. Han är stor som en ettåring, har åtta tänder, hasar sig framåt med betydande fart, säger goy goy goy när han är hungrig och är världens goaste och gosigaste bebis.
Imorgon ska jag för första gången lämna honom hemma för att åka och jobba. Grabbarna kommer att ha det hur mysigt som helst hemma, och jag kommer fortfarande vara ledig mer än jag jobbar, och jag ser verkligen fram emot lite intelektuell och social stimulans. Men det känns ändå lite vemodigt så här kvällen innan. Kanske för att det plötsligt blir så tydligt. Det här med att få barn har funnits med i framtidsplanerna sedan jag själv var barn. Nu är det avklarat och jag inser att jag måste göra upp helt nya planer. För jag kan väl inte börja tänka på pensionen redan!?
Kommentarer
Postat av: Farmor
Lycka till med jobbet.Förstår att det känns lite vemodigt att lämna dom underbara killarna men det blir bra ska du se.Håller verkligen med om att Axel är världens goaste kille men han delar platsen med Alvin så klart. Tänker på er jämt och hoppas vi ses snart igen.
Kram.
Trackback