Nya hustankar
Senaste veckan har ägnats åt intensivt funderande och pejling av magkänsla. Förra måndagen blev vi nämligen erbjudna att köpa en tomt! Det var vi inte alls beredda på, men vi hade inte så mycket annat val än att handlöst kasta oss in i denna cirkus och se var vi hamnar.
Det är väldigt mycket att ta ställning till innan man säger ja eller nej. Å ena sidan vill vi hemskt gärna bo i ett eget hus hyggligt centralt. Å andra sidan är tomten vi funderar över ganska liten. Å ena sidan är det ett helt nytt område där våra ev framtida barn säkert kommer få många kompisar. Å andra sidan kommer omgivningarna vara fyllda med grävmaskiner under lång tid framöver. Och så vidare...
Det är en känslomässig bergodalbana det här. Vi har hunnit med att vara både jättelyckliga och tämligen besvikna och allt däremellan. I går kväll var besvikelsen stor och det kändes som att en mörk rullgardin drogs ner för hela projektet. Vi insåg nämligen att vi missat att de planerar bygga ett antal fem-vånings hyreshus på den lilla slänten bakom "vår" tomt. Hyresgästerna där skulle alltså kunna titta ut genom sina fönster rakt ner i vår trädgård. Så vill vi absolut inte ha det.
Idag fick vi dock mer att fundera över efter att P pratat med kommunen. Det visade sig nämligen att företaget som skulle bygga hyreshusen dragit sig ur helt och hållet så sent som förra veckan. Inga hyreshus med andra ord! Men... problemet är att de ännu inte bestämt vad de ska göra med marken istället. Det kan bli fler villatomter, eller en radhuslänga, eller kanske ett högre hus lite längre bort, eller kanske något helt annat. Så nu vet vi varken ut eller in.
Vi ska i alla fall prata med banken imorgon, och sen får vi ägna oss åt ännu mer funderande och pejlande av magkänsla.
Fotot får symbolisera frågeställningen vi ständigt återkommer till just nu - Är det här rätt väg att gå?
Det är väldigt mycket att ta ställning till innan man säger ja eller nej. Å ena sidan vill vi hemskt gärna bo i ett eget hus hyggligt centralt. Å andra sidan är tomten vi funderar över ganska liten. Å ena sidan är det ett helt nytt område där våra ev framtida barn säkert kommer få många kompisar. Å andra sidan kommer omgivningarna vara fyllda med grävmaskiner under lång tid framöver. Och så vidare...
Det är en känslomässig bergodalbana det här. Vi har hunnit med att vara både jättelyckliga och tämligen besvikna och allt däremellan. I går kväll var besvikelsen stor och det kändes som att en mörk rullgardin drogs ner för hela projektet. Vi insåg nämligen att vi missat att de planerar bygga ett antal fem-vånings hyreshus på den lilla slänten bakom "vår" tomt. Hyresgästerna där skulle alltså kunna titta ut genom sina fönster rakt ner i vår trädgård. Så vill vi absolut inte ha det.
Idag fick vi dock mer att fundera över efter att P pratat med kommunen. Det visade sig nämligen att företaget som skulle bygga hyreshusen dragit sig ur helt och hållet så sent som förra veckan. Inga hyreshus med andra ord! Men... problemet är att de ännu inte bestämt vad de ska göra med marken istället. Det kan bli fler villatomter, eller en radhuslänga, eller kanske ett högre hus lite längre bort, eller kanske något helt annat. Så nu vet vi varken ut eller in.
Vi ska i alla fall prata med banken imorgon, och sen får vi ägna oss åt ännu mer funderande och pejlande av magkänsla.
Fotot får symbolisera frågeställningen vi ständigt återkommer till just nu - Är det här rätt väg att gå?
Kommentarer
Trackback