Pysselmaja

Peter och jag levde tillsammans ganska länge innan vi fick barn. På den tiden var det där med julpynt ganska sparsmakat. Någon stjärna i fönstret och en adventljusstake var oftast det hela, men häromdagen insåg jag att det smugit sig in ett och annat pynt de senaste åren. En hel del är förstås dagisalster och dem är jag oerhört glad över, både för att mina söner gjort dem och för att det gör hemmet mer personligt och härligt. (Den dagen de släpar hem en massa smällkarameller vet jag dock inte vad jag ska göra, det är det fulaste jag vet.)